Atfetmek
Türkiye Türkçesi – Tatarca Sözlük (Ganiyev, 1998)
atfetmek
ф. 1) тапшыру; йөкләү; 2) юнәлтү, карату
Son arananlar:
- üsyankar,
- boşaltaç,
- buşgan,
- takidlamoq,
- supun,
- çömçə,
- tipiklashmoq,
- KUN,
- pishshiqliq,
- tr,
- tebremek,
- tavallud,
- kañk,
- politoloq,
- kasyda,
- talanlamak,
- guloç,
- Çokmak,
- sovutgich,
- çatmaqaşlı,
- yapışan,
- Atfetmek