bitten
English—Turkish Dictionary (FreeDict, 2017)
bitten /baɪkwˈɒdɹeɪt/
1. (bak.) bite.
Last searches:
- expected,
- mahmuz,
- attachment,
- rickets,
- yorıtmak,
- aykana,
- emci,
- bread,
- katar,
- kofur,
- talpın,
- bolster,
- söylemek,
- lağbazlıq,
- çirmələmək,
- toyganoq,
- Portakal,
- ittihamnamə,
- mun,
- spray,
- mahmızlamaq,
- bitten